Skatteberäkningen, steg för steg

skattemässigt överskott = bokfört resultat efter skatt (4.1) + bokförd skatt (4.3a) + ej avdragsgilla kostnader (4.3c) − ej skattepliktiga intäkter (4.5c) − utnyttjat underskott (4.14a) beskattningsbar inkomst = överskottet avrundat nedåt till helt tiotal kr bolagsskatt = beskattningsbar inkomst × 20,6 %

Varje delpost summeras i hela kronor, en och en — inte som ett flyttal som avrundas till sist. Räknades summan i stället kunde den här sidan, årsavslutet och SRU-filen landa en krona från varandra på samma bokföring, och då slutar den som lämnar in att lita på något av talen.

Skattesatsen är aldrig hårdkodad. Den hämtas ur regeltabellen (bolagsskatt_pct) med satsen som gällde på bokslutsdagen, så ett räkenskapsår som avslutas i efterhand får rätt års procent.

Exemplet utgår från 800 000 kr i försäljning, 150 003 kr i kostnader varav 12 000 kr representation som inte är avdragsgill, 1 500 kr skattefri ränta på skattekontot och 25 000 kr i sparat underskott.

Beskattningsbar inkomst för juridiska personer avrundas nedåt till helt tiotal kronorinnan skattesatsen tillämpas. Lagrummet säger att det återstående beloppet "avrundas nedåt till helt tiotal kronor och är den fastställda och den beskattningsbara inkomsten", och Skatteverket upprepar samma sak i Rättslig vägledning under Underlaget för slutlig skatt.

Hundratalsavrundningen som ibland nämns gäller fysiska personer (1 kap. 5 §) och används inte här. Programmet skiljer också på det överskott som deklareras (avrundas inte — det gör Skatteverket när inkomsten fastställs) och det underlag skatten räknas på. Därför står två tal i tabellen ovan i stället för ett, och därför stämmer sidan mot deklarationsfilen på kronan.

• 6072 Representation, ej avdragsgill
• 6982 Föreningsavgifter, ej avdragsgilla
• 6992 Övriga externa kostnader, ej avdragsgilla
• 6993 BAS-konto som skapas först när du behöver det (finns inte i standardurvalet)
• 7622 BAS-konto som skapas först när du behöver det (finns inte i standardurvalet)
• 7632 BAS-konto som skapas först när du behöver det (finns inte i standardurvalet)
• 8423 Kostnadsränta skattekonto

Och åt andra hållet — intäkter som inte ska beskattas:

• 8012 BAS-konto som skapas först när du behöver det (finns inte i standardurvalet)
• 8314 Skattefria ränteintäkter

Listan är medvetet kort och konservativ. Har din verksamhet andra poster som ska justeras — böter, vissa nedskrivningar, koncernbidrag — är det inget programmet gissar sig till: du lägger till dem i Skatteverkets e-tjänst innan du signerar deklarationen. Ett program som tyst hittar på skattejusteringar åt dig gör dig en otjänst.

Varje konto i kontoplanen bär sitt NE-fält. Bokslutet summerar kontona per fält och vänder tecknet så att bilagan visar positiva belopp i sina kolumner: balansposter i klass 2 och intäktsfälten R1, R2, R3, R4 redovisas som kreditsaldo, övriga som debetsaldo.

NE-fältets belopp = summa av kontonas utgående saldon Tillgångar (B1–B9) och kostnader (R5–R10): debetsaldo positivt Eget kapital, skulder (B10–B16) och intäkter (R1–R4): kreditsaldo positivt

Därefter räknas NE-kedjan: bokfört resultat (R11/R12), skattemässiga justeringar (R13–R41), schablonavdrag för egenavgifter med högst 25 % av överskottet (R43) och slutligen överskott (R47) eller underskott (R48). Satsen är 25 % bara för den som betalar fulla egenavgifter — passiv näringsverksamhet och inkomst med särskild löneskatt ger högst 20 %, och född 1938–1958 eller hel ålderspension högst 10 % (inkomstskattelagen 16 kap. 30 §). R47/R48 förs vidare till INK1 punkt 10.1 respektive 10.2, men SRU-filen innehåller bara NE-bilagan: en filöverförd INK1 ersätter den förifyllda deklarationen på Mina sidor. Fältkoderna i SRU-filen är verifierade mot Skatteverkets fältlista 2025P4 — 27 NE-fält med var sin kod.

överskott = NE-blankettens R42 (efter R30, R34, R40 och R41) avgiftsunderlag = överskott − schablonavdrag (25 %) egenavgifter = avgiftsunderlag × 28.97 % − nedsättning nedsättning = min(avgiftsunderlag × 7.5 %, 15 000 kr) (gäller när underlaget överstiger 40 000 kr) kommunalskatt = avgiftsunderlag × din kommunalskattesats statlig skatt = 20 % över skiktgränsen 660 400 kr räntefördelat belopp beskattas som kapital, 30 %

Överskottet är NE-blankettens R42, räknat av samma funktion som skriver SRU-filen (computeNeRows). Simulatorn och deklarationen kan därför inte visa olika underlag för samma bokföring — vilket de gjorde när simulatorn räknade på R35 och lämnade R40 (föregående års schablonavdrag, som alltid återläggs) och R41 (påförda egenavgifter) utanför.

Procentsatserna ovan är de som en ny installation seedas med. Ditt eget företag räknar på raderna i din regeltabell, med den sats som gällde för räkenskapsåret — de siffrorna ser du under Skatt och i Inställningar → Regelvärden.

Här är vi skyldiga dig en tydlig gräns: simulatorn räknar utan grundavdrag och jobbskatteavdrag. Den är därför medvetet försiktig — den visar en högre skatt än den slutliga blir, så att du inte planerar för lite avsatt. Det är en planeringssiffra för hur mycket du bör hålla undan, aldrig en slutskatteberäkning.

Enskild firma får NE + INK1, aktiebolag INK2 + INK2R + INK2S och handelsbolagets delägare en N3A-fil var. Räkenskapsschemat INK2R summeras ur BAS-intervall, och innan filen skapas kontrolleras att balansräkningens båda sidor går ihop — gör de inte det får du veta differensen i klartext i stället för en påminnelse från Skatteverket månader senare.